När jag hösten 2024 påbörjade mina studier till sexualrådgivare trodde jag mig ha en klar bild av vilka ämnesområden jag skulle fördjupa mig i och vilka som intresserade mig mest. ADHD var då inte ett av dem, trots att jag nyligen fått diagnosen och ändå hade bekantat mig ganska mycket med ämnet. När en följare på Instagram tipsade om den amerikanska psykologen och sexualterapeuten Ari Tuckmans bok ADHD After Dark (2020) blev jag faktiskt för första gången medveten om att ADHD också påverkar detta livsområde. Under min egen process hade jag inte stannat upp och reflekterat över det.
När jag talade med andra med adhd-diagnos visade det sig att många av dem inte heller hade tänkt på detta, vilket väckte mitt intresse att fördjupa mig i ämnet. Jag upptäckte snabbt att boken var svår att få tag på: den fanns inte i biblioteken i Birkaland eller i vanliga bokhandlar. Jag beställde den till slut på nätet, men eftersom leveransen tog oväntat lång tid, lyssnade jag under tiden på podcasts om ämnet, av vilka det lyckligtvis fanns en ganska stor mängd. Jag blev också förvånad över bristen av litteratur om ämnet, och även i den finska boken ADHD ja parisuhde (Sari Durchman, 2023) refererades nästan uteslutande till Tuckmans bok i kapitlet som behandlade sexualitet.
Tuckman skriver att även om ADHD och relationer har behandlats i många verk, är det märkligt att man inte har fokuserat närmare på dess påverkan på just sex, som förmodligen ändå är en väsentlig och viktig del av en relation.
När jag lyssnade på den svenska podcasten Oss ADHD emellan framkom att en bok med titeln Sex, dejting och ADHD skulle komma ut i maj 2025, men tyvärr hann den inte publiceras innan jag lämnade in denna essä.
Därför valde jag att göra en egen enkät om ämnet, som jag delade via mina sociala medier (Instagram, Facebook och LinkedIn) samt i ADHD-diskussionsgruppen i Xperience United -communityn, där några också delade vidare enkäten. Utmaningen var att göra enkäten så omfattande men samtidigt så enkel och kompakt som möjligt, med tanke på att respondenterna är personer med ADHD som kan uppleva långa enkäter som påfrestande och därför lätt avbryter.
Eftersom ämnet är brett har jag i denna essä främst valt att belysa resultaten från min enkät och komplettera med information från andra källor.
Bakgrund
Vad är ADHD?
ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en neuropsykiatrisk utvecklingsstörning som kännetecknas av långvariga svårigheter med kärnsymptom som koncentration, reglering av aktivitet och impulskontroll. ADHD kan diagnostiseras i barndomen, ungdomen eller vuxen ålder. Begreppet ADHD används för tre olika former, där symptomens tyngdpunkt varierar:
- Kombinerad form (ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet)
- Ouppmärksam form (ADD, utan hyperaktivitet eller impulsivitet)
- Hyperaktiv-impulsiv form (utan ouppmärksamhet).
I Finland finns upp till 170 000 vuxna med ADHD, och antalet diagnoser ökar stadigt, troligen på grund av ökad medvetenhet och fler som söker sig till undersökningar. Studier visar att personer med ADHD har 2–3 gånger högre risk att separera än andra. ADHD för inte med sig nya svårigheter i relationer, men om den inte hanteras kan den förvärra befintliga problem.
Forskningsmetoder
Tuckman ville undersöka särskilt hur ADHD påverkar sexlivet och därmed relationen. Han gjorde en stor webbenkät med över 3000 deltagare som antingen själva hade ADHD eller vars partner hade det. De svarade på 72 frågor om sex i relationen. Tuckman berättade att han kämpade med det stora antalet frågor men konstaterade liksom jag, att ämnet var så viktigt att deltagarna var motiverade att svara.
När min egen enkät hade varit offentlig i några veckor hade jag fått 46 svar, alltså något färre än Tuckman, men öppna frågor besvarades i hög grad trots att de inte var obligatoriska. Könsfördelningen bland svarande var jämn mellan män och kvinnor, med några icke-binära eller obesvarade. Majoriteten var mellan 35 och 44 år. Ingen under 25 år deltog. Det kan bero på att livet blir mer komplext i denna ålder med ansvar som barn och bostadslån. Personer över 60 år med ADHD-diagnos är i sin tur relativt få.
Av respondenterna hade 67,4 % ADHD-diagnos och 32,6 % misstänkte att de hade det. De flesta hade en partner utan diagnos.
Sexualitet och självbild
ADHD förknippas ofta med dopamin, en signalsubstans kopplat till njutning och belöning. De svarande i enkäten upplevde sig som sexuellt nyfikna, experimentella och aktiva med ett ständigt behov av variation. DRD4-genen, som påverkar dopaminreceptorer och kallas äventyrargenen, har en variant (DRD4-7R) kopplad till rörelsebehov, äventyrslystnad och större riskbenägenhet. Denna gen kopplas också till ADHD.
Sexuell lust
Många upplevde sig ha större sexuell lust än genomsnittet, vilket inte alltid överensstämde med partnerns behov. Detta ledde till att många kände sig överivriga. Skam återkom ofta i svaren, men för de flesta gav en vuxendiagnos en förklaring och därmed en lättnad. Vissa nämnde att stress, belastning eller koncentrationssvårigheter kunde släcka sexlusten helt, men majoriteten upplevde sig vara ”alltid redo”.
Studier visar att personer med ADHD är mer sexuellt lustfyllda, spontana, variationstörstande och mer öppna för att pröva nya, även ovanliga, saker. En ADHD-partner kan tillföra positiv spänning i sovrummet, vilket kan hålla gnistan levande över tid. Impulsivitet kan upplevas som spännande men innebär också risker, som att hamna i farliga situationer eller utsättas för sexuellt våld, något som också kom fram i min enkät. Risken för att glömma preventivmedel och därmed för sexuellt överförbara sjukdomar är också högre.
Personer med ADHD kan utveckla beroenden i jakt på omedelbar tillfredsställelse, till exempel sexmissbruk. Många känner ett starkt behov av att behaga, vilket kan bero på negativ kritik tidigare i livet. ADHD-personer kan ha svårt att backa ur obehagliga situationer de först sagt ja till, men sedan ångrat. Detta hänger ihop med svårigheter att lita på kroppens signaler, särskilt hos kvinnor som ofta maskerar sina symptom (maskering innebär att dölja symptom för att framstå som socialt acceptabla och neurotypiska).
Preferenser och relationsformer
En klar majoritet ansåg att ADHD påverkar sexuella preferenser och relationsformer. Öppna förhållanden och polyamori återkom i många svar. Även otrohet nämndes i några svar, vilket antas bero på att personer med ADHD lättare tröttnar på en partner. Kärlekens kemiska reaktion avtar snabbare än för genomsnittet.
HBTQ+ är vanligare bland ADHD-personer än hos neurotypiska. Tuckmans studie fokuserade mest på heteropar då svar från samkönade par var för få för att inkluderas, men detta behöver studeras mer i framtiden.
Vissa med ADHD har behov av starkare fysiska upplevelser, exempelvis BDSM, som kan hjälpa koncentrationen. Personer med sensorisk känslighet kan uppleva BDSM som mer tillfredsställande än traditionellt sex.
Koncentrationssvårigheter
Koncentrationsförmågan upplevs ofta hindra närvaron och orgasmen under sex. Även om man lätt kommer in i stämning kan små yttre störningar, som ljud eller musik, avbryta fokuset och göra att det tar tid att hitta tillbaka igen. Koncentrationsproblem är vanligare hos kvinnor än män.
Behovet av att byta ställning återkommer ofta, då man snabbt tröttnar. Det är också svårare att känna och förstå sin egen kropp och njutning, särskilt för dem som fått diagnosen sent i livet.
Relationer och närhet
Kommunikation
Flera respondenter upplever sexuell kommunikation som lättare med en partner som också har ADHD-drag, medan man annars kan känna att en neurotypisk partner i sin tur blir belastad av detta. I studier har det framkommit att i en relation där bara den ena har ADHD sammanfaller de sexuella begären inte alltid, och personen med ADHD upplevde ofta att hen blev dömd som överdrivet ivrig och kände inte att hen kunde uttrycka sin egen sexualitet naturligt på grund av bristen på kommunikation. Många nämner också att de har utvecklats i sin kommunikation efter att ha blivit av med behovet av att tillfredsställa andra, vilket de upplevde starkare när de var yngre. Förutom begär måste man också våga säga högt vad man inte vill. Genom att förminska sig själv hamnar man lätt i en situation där man låter sig behandlas dåligt. Med tiden kan man forma sig själv på ett sätt som det är svårt att förändra i efterhand.
För det sexuella välbefinnandet är det betydelsefullt att båda parter i relationen känner sig hörda, sedda och uppskattade. Ett bra sexliv förutsätter en jämlik, balanserad och trygg atmosfär.
Sensoriska känsligheter
Nepsy-personer (förkortning av ordet neuropsykiatrisk) har ofta olika sensoriska känsligheter, så även personer med ADHD. En sensoriskt överkänslig individ upplever sensorisk information betydligt starkare än genomsnittet. Hen kan uppleva stor njutning av olika dofter, smaker, ljud, beröring och visuella uttryck. Å andra sidan kan hen också uppleva dem som mycket obehagliga. Den som lider av sensorisk underkänslighet kan däremot ha ett behov av starkare beröring och kontakt än normalt, vilket också märks i sovrummet.
Närhetsberoende och sensoriska känsligheter framträder tydligt i svar som rör närhet. På grund av belastning är behovet av egen tid stort, samtidigt som man kan längta efter närhet. Ena dagen känns smekningar och lätt beröring behagligt och nästa dag kan “för lätt pillande” framkalla rysningar av avsky. Många har också punkter på kroppen där de inte vill att partnern rör vid dem, och vissa är mycket känsliga för ljud och lukter. Samtidigt kan en stimulanssökande ADHD-partner nästan törsta efter beröring och ständigt vilja bli fysiskt kramad, smekt och sexuellt bortskämd.
Erfarenheter och stöd
När det gäller effekten av ADHD-mediciner lyfts förbättrad koncentrationsförmåga fram som en positiv sak, medan en negativ effekt kan vara påverkan på lust och erektion. Nästan hälften av respondenterna använde dock inte medicinering.
När man frågade om respondenten hade fått stöd för att hantera ADHD:s påverkan på sexualiteten svarade majoriteten att de inte hade fått det. Av dessa upplevde hälften att de inte behövde det, medan den andra hälften hade önskat få stöd. Vikten av kamratstöd återkom i nästan varje öppet svar, och det underlättar tydligt och ökar känslan av förståelse när man hör att andra har samma utmaningar som man själv. Många önskade också mer offentlig diskussion om ämnet överlag, och att det inte skulle döljas så mycket, eftersom det trots allt handlar om en naturlig sak.
En respondent nämnde att enligt hens erfarenhet är sex lika naturligt för personer med ADHD som till exempel cykling eller matlagning är för vissa andra. Eftersom de får mer hjärnkemisk aktivitet och en känsla av välbefinnande under sex vill och behöver de det regelbundet. Detta är naturligtvis en generalisering, men enligt min mening var det ganska träffande beskrivet.
Låt oss alltså hoppas att man börjar tala mer om detta och att ämnet också skulle forskas ännu mer på. Jag skulle också vilja nämna att de teman som lyfts fram i denna essä bara är de vanligaste som framkommer när man intervjuar personer med ADHD. Undantag finns naturligtvis, och någon kan trots diagnosen ha en helt annan upplevelse. Vi är trots allt alla individer som upplever saker på olika sätt. Forskningen om detta ämne är fortfarande i startgroparna, så jag tror att vi ännu kommer att lära oss många nya saker om det. Ämnet är också så pass omfattande att jag inte fick plats med alla delområden här (som till exempel användning av pornografi eller onani), men förhoppningsvis kommer det en fortsättning på detta.
Slutsatser
Sexualitet är ett viktigt men ofta bortglömt område för personer med ADHD. Min enkät visar att ADHD påverkar sexlust, preferenser, relationsformer och förmåga att koncentrera sig under sex.
Utmaningar som skam, impulsivitet och svårigheter att känna egna gränser är vanliga men kan mildras genom förståelse och stöd. En diagnos i vuxen ålder kan ge förklaringar och underlätta acceptans.
Det behövs mer forskning och utbildning inom detta område, både för personer med ADHD, deras partners och professionella inom sexologi och psykiatri.
Källor
Litteratur
Tuckman, Ari: ADHD After Dark, Better Sex Life, Better Relationship (2020)
Durchman, Sari-Marika: ADHD ja parisuhde (2023)
Podcast
Lundell, Amalia med gäster: Oss ADHD emellan: Sex och relationer, med Rebecka Bratt (2024)
Aarimo, Ringa – Winsten, Reetta: ADHD-podi: Seksuaalisuus (2021)
Janakka, Jenni – Merelä, Kaisa: Himocast (2019)
Webbsidor / Bloggar
ADHD-liitto: Yleistä tietoa adhd:stä – adhd-liitto.fi/adhd-tietoa/yleista-tietoa-adhdsta/
ADHD-liitto: Body double ja maskaaminen – ADHOODSin vakioaiheet tutuiksi – adhd-liitto.fi/body-double-ja-maskaaminen-adhoodsin-vakioaiheet-tutuiksi/
Egen enkät
Oras, Catta: ADHD ja seksuaalisuus, 15.-30.4.2025